Mattias Nääs har gjort ett välskrivet reportage med
fina bilder i BTs bilaga ”Pralin” i lördagens upplaga. http://tv.daltid.se/player.php?cs=daltid.css&lan=swe&pl=qt&ch=00021&id=3119
Som vanligt misslyckades jag med att
hålla mig utanför bild, men jag blev ändå lite förvånad och kanske lite
smickrad att en kvinna på träningen kände igen mig.
När jag sedan var på filmvisning på biblioteket blev
jag återigen igenkänd. Jag hade fullt upp med att torka tårarna efter filmen då
folk kom fram och frågade om jag var den ”legendariske masmästare” Evald
Öjefelts barnbarn. På filmen sades det att han aldrig var rädd för något även
om han själv förnekade det. Jag tänkte för mig själv att likheterna emellan mig
och min farfar inte är särskilt stora. Själv är jag ju rädd för det mesta här i
livet…
Filmen och efterföljande samtal till Portugal väckte
en storm av känslor. Det blev en jobbig kväll.